Konstitutionellt kritiskt dömande

En avhandling av Martin Sunnqvist är nu offentliggjord inför disputation i Lund den 4 april 2014 kl. 10.15.

Konstitutionellt kritiskt dömande

Konstitutionellt kritiskt dömande

Nedan följer en kort sammanfattning på svenska och sedan på engelska.

Under senare år har de högsta domstolarna i Norden i ett antal uppmärksammade avgöranden åsidosatt lagar, som stått i strid med respektive lands grundlag eller med EKMR. En omdebatterad fråga är om domstolarna har gått för långt – eller om de har väntat för länge med att ta på sig denna uppgift.

I denna bok sätts de nordiska domarnas uppgift att kritiskt granska lagars förenlighet med konstitutionella normer in i sitt historiska sammanhang. Med hjälp av en komparativ rättshistorisk metod analyseras domstolarnas förhållande till de andra båda statsmakterna och grundlagarnas förhållande till lagar och andra typer av normer. Analysen tar sin utgångspunkt i de konstitutionella förändringar som ägde rum i Norden år 1809, 1814 och 1849.

Domarnas uppgift att granska att lagar och andra föreskrifter stämmer med konstitutionella normer sammanfattas under begreppet konstitutionellt kritiskt dömande. I fokus står hur domarnas attityder till denna uppgift har förändrats under de senaste två århundradena.

De argument som nu stödjer ett konstitutionellt kritiskt dömande har förts fram i den rättsliga diskussionen i alla de nordiska länderna sedan tidigt 1800-tal. Argumentens genomslag har dock varierat stort mellan de olika länderna och mellan olika tidsperioder. När nu konstitutionella normer inte tolkas bara av den nationella lagstiftaren utan även av internationella organ, har domarna kommit i en ny position: Det är i domstolarna som de konstitutionella normerna förverkligas och ges sitt konkreta innehåll.

In recent years, the supreme courts in the Nordic countries have set aside statutes as contrary to the constitution of the country or to the ECHR. A much debated question is whether the courts have gone too far – or if they have waited too long to take on this task.

In this dissertation, the task of Nordic judges to critically examine the compatibility of legislation with constitutional norms is put in its historical context. With the help of a comparative legal historical method, the relationship between the judiciary and the other two branches of government, and between the constitutions and the other types of norms, is analyzed. The analysis takes as its point of departure the constitutional changes that took place in the Nordic countries in 1809, 1814 and 1849.

The task of judges to review whether legislation is consistent with constitutional norms is in this dissertation called constitutional critical judging. The focus is on how the attitudes of judges toward this task have changed over the past two centuries.

The arguments now supporting constitutional critical judging have been put forward in the legal discussion in all the Nordic countries since the early 19th century. The effect of these arguments has varied between the different countries and between different time periods. Now that constitutional norms are not to be interpreted only by the national legislator, but also by international bodies, the judges have gained a new position: The constitutional norms are materialized in the courts.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s