Program för det tredje nordiska rättshistorikermötet i Köpenhamn 24-25 april 2017

Det tredje nordiske retshistorikermøde

24.-25. april 2017

Videnskabernes Selskab, H.C. Andersens Boulevard 35, 1553 København V

Program

Mandag den 24. april

14.00-14.15: Velkomst

14.15-15.45: Session I: Ytringsfrihed

  • Dag Michalsen: Presentasjon av forskningsprosjektet ”Offentlighet og ytringsfrihet i Norden 1815-1900”
  • Ruth Hemstad: Skandinavisk offentlighet og trykkefrihed
  • Lars Björne: Yttrandefriheten i Norden under ”det långa 1800-talet” – likheter och nationella särdrag

 

15.45-16.15: Kaffe

16.15-17.15: Session II: Reformation

 

  • Morten Kjær: Reformation og sædelighed i Danmark-Norge 1536-1648
  • Søren Koch: Ret og reformation – øvrigheden
  • Martin Sunnqvist: Lorenzo Tonti, Poul Klingenberg och en försäkringsrättslig innovation vid mitten av 1600-talet

18.00-20.00 Session III: Besøg på Rigsarkivet

  • Rigsarkivar Asbjørn Hellum: Om digitalisering af historiske arkiver

Forfriskning

Tirsdag den 25. april

9.00-10.30: Session IV: Domstole og proces

  • Pia Letto-Vanamo: Domstolar och politik
  • Adam Croon: Processrättshistoria; rättsgenetisk metod; rättsstatlighet och civilprocess
  • Maria Astrup Hjort: Et riss av norsk prosessrettshistorie – med komparative utblikk til de andre nordiske landene

10.30-11.00: Kaffe

11.00-12.30: Session V: Retshistorie og retsbegreber

  • Marie Sandström: Rättsgenetisk metod; den juridiska metodlärans historia; rättsstatlighet
  • Henrik Forshamn: Rättsbegreppet i rättshistorien
  • Martin Dackling: Arvsrätt som politiskt problem: laglott, tvangsarv och pliktdel i historisk belysning

12.30-13.30: Frokost

13.30-14.45: Session VI: Jurister og retsvidenskab

  • Mia Korpiola & Elsa Trolle Önnerfors: De första kvinnliga juristerna i Sverige och Finland – vad blev de och varför?
  • Andreas Aure: Ludvig Holberg

14.30-14.45: kort pause

14.45-15.45: Session VII: Mellemkrigstiden

 

 

  • Harald Espeli: Debatten om den statlige tjenestepensjonens rettslige vern i Norge i mellomkrigstiden
  • Marju Luts-Sootak: Nordisk rätt och rättsvetenskap i mellankrigs-Estland

15.45-16.15: Kaffe

16.15- 18.15 Session VIII: Middelalderen

  • Jørn Øyrehagen Sunde: Lovgivning i middelalderen
  • Brage Thunestvedt Hatløy: Utvikling av formueretten i norsk mellomalder i skrivinga av Magnus Lagabøtes Landslov frå 1274
  • Per Norseng: Frihet, likhet og odelsrett? Komparativt blikk på odels- og åsetesretten i norsk historie

 

Book launch: Helle Vogt og Ditlev Tamm præsenterer den engelske oversættelse af de gamle danske landskabslove

18.30-21.00: Middag

Under middagen vil professor Niels-Henrik Gregersen, Det teologiske Fakultet tale om Luthers reformation

Frågor ställs till Anne Ladefoged.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nytt från Max Planck-institutet

mpier

Max Planck Summer Academy for Legal History 2017

Special Theme: Conflict Regulation

Date: 25 July – 04 August 2017

Deadline: 31 March 2017

The Course

The Max-Planck Summer Academy for Legal History provides a selected group of highly motivated early-stage graduates, usually PhD candidates, an in-depth introduction to methods and principles of research in legal history.

The academy consists of two parts. The first part provides an introduction to the study of sources, methodological principles, as well as theoretical models and controversial research debates on basic research fields of legal history.

In the second part the participants discuss the special research theme and develop their own approach to the theme.

The course will take place at the Max Planck Institute for European Legal History in Frankfurt am Main, Germany.

Special Theme 2017: Conflict Regulation

Conflict is not just a constant challenge for the law, but also a key means of access to its history. Each society develops its own set of means of conflict regulation. The diversity ranges from different forms of dispute resolution and mediation to traditional juridical procedures at local and global level. The way conflicts are regulated reveals the normative options chosen by the parties involved in the conflict. Thus, conflicts and their regulation can provide an insight into local contingencies, traditions, as well as the pragmatic contexts and leading authorities of the law, the living law. Research projects to be presented at the Summer Academy should concentrate on historical mechanisms of conflict regulation and offer a critical reflection about the methods used for analyzing the conflicts and the way they are dealt with.

Eligibility Requirements

  • Early-stage graduates, usually PhD candidates
  • Working knowledge of English is required, German is not a prerequisite

Application

Required documents for the application are a CV, a project summary (approx. 10 pages) and a letter of motivation.

Fees

There is no participation fee. Accommodation will be provided by the organizers. Participants, however, will be responsible for covering their travel expenses. There will be a limited number of scholarships available.

For further information please visit the Max Planck Summer Academy’s website.

Contact

Max Planck Institute for European Legal History

Dr. Stefanie Rüther, e-mail: summeracademy@rg.mpg.de

Positions for Doctoral Students at the Max Planck Institute for European Legal History

Several positions are currently open for doctoral students at the Max Planck Institute for European Legal History in Frankfurt:

Further information on these positions and application deadlines are available on the institute’s website: http://www.rg.mpg.de/job_offers

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

New book: ”The Art of Law in Shakespeare”

9781509905478.jpg

 

Through an examination of five plays by Shakespeare, Paul Raffield analyses the contiguous development of common law and poetic drama during the first decade of Jacobean rule. The broad premise of The Art of Law in Shakespeare is that the ‘artificial reason’ of law was a complex art form that shared the same rhetorical strategy as the plays of Shakespeare. Common law and Shakespearean drama of this period employed various aesthetic devices to capture the imagination and the emotional attachment of their respective audiences. Common law of the Jacobean era, as spoken in the law courts, learnt at the Inns of Court and recorded in the law reports, used imagery that would have been familiar to audiences of Shakespeare’s plays. In its juridical form, English law was intrinsically dramatic, its adversarial mode of expression being founded on an agonistic model. Conversely, Shakespeare borrowed from the common law some of its most critical themes: justice, legitimacy, sovereignty, community, fairness, and (above all else) humanity. Each chapter investigates a particular aspect of the common law, seen through the lens of a specific play by Shakespeare. Topics include the unprecedented significance of rhetorical skills to the practice and learning of common law (Love’s Labour’s Lost); the early modern treason trial as exemplar of the theatre of law (Macbeth); the art of law as the legitimate distillation of the law of nature (The Winter’s Tale); the efforts of common lawyers to create an image of nationhood from both classical and Judeo-Christian mythography (Cymbeline); and the theatrical device of the island as microcosm of the Jacobean state and the project of imperial expansion (The Tempest).

See more at Hart Publishing!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Ny publikation i Rättshistoriskt Bibliotek

Förteckningen över böcker i Rättshistoriskt Bibliotek på Olinska stiftelsens hemsida har uppdaterats med den senaste publikationen, nr 72:

Lagfäst kungamakt under högmedeltiden

Lagfäst kungamakt under högmedeltiden

FREDRIK CHARPENTIER LJUNGQVIST, Lagfäst Kungamakt under Högmedeltiden – En komparativ internnordisk studie. Stockholm 2016. 640 s. Inb.

Denna bok behandlar lagregleringen av den expanderande kungamakten i det högmedeltida Danmark, Norge och Sverige ur ett komparativt perspektiv. Utifrån bevarat lagmaterial undersöks utvecklingen av kungamaktens rättsliga och militära befogenheter och funktioner i relation till tingsmenigheternas och kyrkans förändrade maktställning. Dessa statsrättsliga frågeställningar, som ägnats förhållandevis litet intresse under senare år, blir belysta utifrån den numera omfattande internationella forskningen om den medeltida statsbildningsprocessen i Europa. Såväl danskt, norskt som svenskt lagmaterial ger uttryck för en påtaglig ökning av samhälleliga funktioner underställda en allt starkare kungamakt. Likväl framträder samtidigt betydande internordiska skillnader avseende såväl omfattningen av, som formerna för, den kungliga maktutövningen. Den lagreglerade kungamakten var, i de flesta avseenden, starkast och tidigast utvecklad i Norge och svagast och senast utvecklad i Sverige. Studien visar att den allt mer centraliserade och institutionaliserade kungliga maktutövningen, som präglades av en ökad ensamrätt till bruket av legitimt våld, kan betraktas som uttryck för en pågående statsbildningsprocess. Lagregleringen av rättslig makt framstår som avsevärt viktigare för denna utveckling än regleringen av militär eller fiskal makt. Ett annat viktigt resultat är att kunglig exekutiv makt först uppträdde efter etableringen av dömande, och i många avseenden även lagstiftande, kunglig makt.

Boken kan köpas här.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Ny doktorand i rättshistoria i Stockholm

Marie Jarnesand har börjat som doktorand i rättshistoria i Stockholm. Hon beskriver sitt forskningsprojekt så här:

Marie Jarnesand

Marie Jarnesand

”I fokus för mitt avhandlingsprojekt står frågan om Högsta domstolens roll i rättsbildningen. Projektets syfte är att, med utgångspunkt i den gällande rättens metodproblem, undersöka utvecklingen av domstolens rättsbildande funktion. Planen är att arbetet ska föras efter tre huvudlinjer: de historiska och metodologiska förutsättningarna för Högsta domstolens rättsbildande verksamhet, domstolens syn på sin egen rättsbildning och slutligen domstolens rättsbildning ur ett metodologiskt perspektiv. Med utgångspunkt i rättskälleläran och den bundna lagtolkningsläran ska undersökas hur Högsta domstolen metodologiskt har tagit sig an sin rättsbildande uppgift från sin tillkomst till nutid.”

Vi hälsar Marie välkommen till rättshistorieämnet!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Ny bok: ”Conquest and the Law in Swedish Livonia (ca. 1630–1710) A Case of Legal Pluralism in Early Modern Europé”

97284

In Conquest and the Law in Swedish Livonia (ca. 1630-1710), Heikki Pihlajamäki offers an exciting account of the law and judiciary in seventeenth-century Livonia. Immediately after Sweden conquered the province in the 1620s, a reorganization of the Livonian judiciary began. Its legal order became largely modelled after Swedish law, which differed in important ways from its Livonian counterpart. While Livonian legal tradition was firmly anchored in the European ius commune, the conquerors’ law was, by nature, not founded in legal learning. The volume convincingly demonstrates how the differences in legal cultures decisively affected the way Livonian judicial and procedural systems were shaped. Based on archival sources, the study presents an important contribution to the comparative legal history of the early modern period.

http://www.brill.com/products/book/conquest-and-law-swedish-livonia-ca-1630-1710

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Ny doktorand i rättshistoria i Lund

Julia Björverud

Julia Björverud

 

Hösten 2016 började Julia Björverud som doktorand i rättshistoria i Lund. Hon beskriver sitt forskningsprojekt så här:

Mitt forskningsprojekt fokuserar på den svenska offentlighetsprincipen. Projektet syftar inledningsvis till att utreda rättsutvecklingen rörande offentlighetsprincipen, från dess tillkomst 1766 till modern tid. Vidare avser projektet att utreda offentlighetsprincipens betydelse i en nordisk kontext, med fokus på en analys av en nordisk rättskultur på området med ursprung i den svenska offentlighetsprincipen.”

Vi hälsar Julia välkommen till rättshistorieämnet!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar